Blandat och allt möjligt

Idag har vi undersokt omgivningarna kring vart nya hus. Vi forsokte hitta vagen till sjon dar det ska finnas badplatser, men vi hamnade mest pa stupande kostigar. Vi far nog forska mer om ratt vag. Men en av alla vagar ledde faktiskt fram till en stenstrand dar hundarna fick kuta omkring och gora lite upptackter. Lite nervosa blev vi da de var borta ett bra tag och nar Hasse gav sig av for att leta kom dom tillbaka en annan vag till mig.

Det var loppmarknad idag langs gagatan, dar kom vi i samsprak med ett engelskt par som flyttat hit for tva ar sedan och de gav oss lite tips. Bl.a har inflyttare fran hela varlden en frukosttraff har en gang i manaden, kanon att odla lite kontakter och fa olika tips dar. For tips lar vi behova, var man far tag pa olika material till basta pris t.ex.

Det ar lite olikt mot hemma och vissa saker maste man vanja sig vid, som t;ex;

Men man lar sig sa lange man lever.  

Mer klattrande, hade man inga benmuskler innan denna resa sa har man det garanterat nu. Vi tog oss upp till Convento de Cristo, tempelriddarordens hogkvarter i Portugal. En enorm borg med fler olika kloster i plus en stor kyrka. Jag gick in i templet medan Hasse vantade utanfor med hundarna som inte fick komma in. Jag gick runt, runt, upp, ner och runt igen, fullkomligt vilse bland alla rum och gangar. Det ar enormt stort och valdigt valbehallet trots sin alder, det byggdes 1160. Utedelen kunde vi njuta av tillsammans.

Idag har vi varit trotta, framforallt jag. Sov lange, sov middag och tidigt tillbaka till hotellet for att sova mer. Det har varit tuffa veckor och nu tror jag luften gatt ur oss nar vi antligen funnit det vi ville.

Nu ska vi rigga projektorn sa Hasse kan fa se det jag sag i borgen.

Tips pa bra site om man ska ut och resa med hund och vill ha ett hundvanligt hotell  andra bara land och stad.

I morse packade vi ihop oss och for till Tomar for att kolla pa ett av husen en gang till.

Ett stalle som har tva vaningar varav ena vaningen bestar av ett kok, toa med dusch och 2 rum, perfekt att ha som B&B eller till nara och kara pa besok.

Andra vaningen har ett forberett kok, toa med bad och 4 rum. Forutom detta finns en slags patio, inglasad veranda och stort garage. Till hela harligheten hor 0,7 ha mark, perfekt for att ha en asna eller tva, lite hons och vad det nu kan bli. Stallet ligger bara 5-10 minuter fran Tomar, gangavstand om man vill kalasa lite i stan.

Efter att vi kollat en gang till och sagt; ”Ja detta vill vi ha” for vi tillbaka till maklarens kontor och gick igenom detaljer. Hon drog ivag oss till skattekontoret for att fixa skatteregistreringsnummer till oss, sa nu har vi ett varsitt. Vidare till en advokat som behovs for allt pappersarbete som behovs i detta byrakratiska land. Det ska vara stamplar, besok hos olika myndigheter registreringar har och registreringar dar. Som tur ar kan man ge advokaten fullmakt att skota allt det dar sa pa mandag ska vi ivag till ytterligare ett stalle och registrera att han far skota affaren at oss. Sa ska vi till banken och skaffa portugisiskt bankkonto. A hej och ha vad det ar mycket runt ett huskop har, inte alls som hemma.

Det blev sa mycket och sa rorigt i vara skallar sa vi glomde ta foton. Det blir sa ibland nar man blir lite till sig :-) For den som ar nyfiken sa finns lite bilder pa maklarens site http://www.chavetejo.com/cardelas514808.htm

Efter allt stahej tog vi en promenad i stadens park med hundarna sa de fick rora lite pa sig. Lite mat pa detta sen tillbaka till hotellet och skriva till de maklare vi varit i kontakt med och tacka nej till resten av objekten. 

Innan vi for fran Pedrogao Pequeno besokte vi en bilverkstad och  fick vi nytt las till bilen. Hurra! Antligen kan vi lasa den. 

Har i Tomar finns det "PFI", typ portugisiska for invandrare, och gratis ar det ocksa. Sa nar vi val ar pa plats kan vara studier fortsatta.

Det forsta huset vi tittade pa var helt OK men lite dyrt sa det skippade vi. Det andra var hos en aldre man som ville salja allt utom sina vinflaskor och dragspel. Det var ett yttepyttehus med plattak och nastan hela marken bestod av vinrankor. Inte riktigt vad vi letar efter.

Pa bada stallena satt det stackars elandiga kedjehundar som suktade efter lite narhet. Vi blev varnade for att dom var aggresiva, men icke! Allt dom ville var att fa lite klappar och uppmarksamhet. Hjartat bloder....

Nar vi kom tillbaka till Pequeno tog vi hundarna till ”fiskesidan” av dammen och dom fick springa losa och riktigt stracka ut. Födgenin som dom ar sa hittade de genast en massa mat nagon vanlig sjal kastat. Mums for dom. Dom doppade tassar och Loffe fick simma lite.

I morgon packar vi ihop och flyttar till Tomar. Vi har ska forsoka bestamma oss under helgen vilket stalle det blir. Inte helt latt beslut med tanke pa att vi ska leva dar resten av vara liv.

Hasse koper nastan varje hus vi tittar pa. Men det ar tva som ligger bra till. Det ena ligger strax utanfor Tomar och har tva lagenheter varav den ena skulle passa perfekt till B&B, dar ar 8000kvm land men just inga uthus. Till huset Det andra ar ett stort hus med lite mindre mark men med fler uthus och en fantastisk tomt med oliv, -apelsin, -persiko,- plommon,- och korsbarstrad. Det ar ett aldre rart par som saljer och dom har 3 hundar som sitter i hagn. Maklaren sa att dom foljde med pa kopet men vet inte om hon skamtade. Om nu inte det var fallet har vi borjat grunna pa hur vi skulle kunna ta hand om dem. Det skar i hjartat att se dem, speciellt den ena som var kedjad i en hundgard och totalt apatisk. Vi far se hur historien slutar. Till huset

Val tillbaka vid hotellet tog vi en promenad med hundarna. Och inte vilken promenad som helst. Vi gick 1,7 km till Ponte Filipina, en bro over floden som ligger langst ner i en ravin, minst 400m ner. Vagen dit gar i serpentiner och stupar brant hela tiden, och ar helt belagd med kullersten. Klart jobbigt att ga nerfor och annu varre att ga uppfor. Hasse fuskade och gav upp nar det var 100m kvar, han och hundarna stannade vid sista vilobanken medan jag gick anda ner till bron. Man kan ju inte ge upp nar malet ar sa nara. Men han kommer att fa hora det i framtiden :-) Denna vag var huvudvagen mellan P. Grande och P. Pequeno forr i tiden och byggdes under romarmtiden. Vilket fantastiskt arbete med alla dessa gatstenar och stenmurar, ibland 8m hoga.

Med hur mycket mjolksyra som helst i banen och flaset pa hogsta volym, t.o.m hundarna var tagna av uppforsbacken, gick vi tillbaka till hotellet och lamnade hundarna att vila medan vi gick ner till vart lilla café for en liten nattavickning.

Igar borjade en aldre man prata med oss pa portugisiska och han kom aven i kvall och vi konverserade pa sa gott det gick. Och vi lyckades forsta varandra riktigt bra. En riktigt gullig gubbe ar det.

Nar vi kommer till cafét ar dar folktomt och nar vi ar redo att krypa till kojs sa kommer byfolket dit. Forstar inte riktigt deras dygnsrytm an.

Até amanhã